I karatetävlingen jag skrev om kom jag tvåa. Elin har önskat en bild av medaljen, så här är en sådan:
När vi var i Sälen var jag helt oerhört kreativ och gjorde ett konstverk i snön. Såhär såg det ut:
Liknar lite Jesus tycker jag. Mycket vackert.För ungefär en och en halv vecka sedan befann sig hela familjen Wahlnöt i Linköping för att gå på ett familjekalas som Axels läxmästeri hade ordnat för sina anhöriga. Det var väldigt skoj faktiskt.
Först under middagen fick vi höra en massa klagosånger om csn och fylleintelligens med mera, och efter middagen var det dans. Jag och Axel och mamma dansade jättmycket. Även pappa och Agnes var ordentligt på G i början av kvällen:
De gick när klockan började närma sig tolv, men jag och övriga familjen stannade tappert kvar och svängde våra lurviga, ty nu äntligen hade DJ:en övergett Linda Bengtzings samtliga hits och börjat spela på lite riktig musik: the glittrish disco!
Jag hann förstå att min bror är väldigt kreativ när han dansar, det var kul att se. Själv stapplade jag mest omkring och viftade med armarna medan jag sjöng med för full hals med fel text i låtarna. Men det var också ganska kul. Kanske inte för omgivningen, men för mig. Fast när jag tänker efter skrattade mamma lite för sig själv när hon tittade på mig i sin paus...
Dagen efter var alla ganska trötta.
Nu är det bara en sak kvar. Jag tror jag har fått en släng av dyslexi. Jag kan inte stava till saker längre. "Otympligare" blev till exempel "Otyplimpligare" när jag försökte skriva det.
Jag börjar bli gammal.
2 kommentarer:
Nice medalj!
Det där med att inte kunna skriva ordentligt känner jag igen. Men för mig känns det mer som att jag har bråttom och att det är därför det blir fel. Vet inte hur många gånger jag skrivit Pontsu istället för Pontus i min kommersäkertbliklarnågongångiframtiden-bok.
Men jag kom på att i word kan man ju skriva in sån där "rätta automatiskt 'Pontsu' till 'Pontus' typ. Det kan du ju göra!
Skicka en kommentar