Mannen Myten Legenden

Jag är kär i denna man.


Han är på alla, alla, bilder i en av våra senaste kurslitteraturböcker. Här demonstrerar han ansiktsmuskulaturen och dess användning.
Tror jag.
Jag vet inte så noga, jag har mest tittat på bilderna, inte läst så mycket i texten. Det känns liksom onödigt, när man istället kan lägga tid på att titta på dessa fantastiska bilder:

Behöver jag säga mer?

Jag ska gifta mig med honom. Eller jag skulle ha gift mig med honom, men jag tror han är gammal, för boken är från 80-talet. Så det ska jag kanske inte. Men fortfarande: kärlek vid första ögonkastet, det existerar!



Hejdå.

Hjälplös. Drabbad.

Som ett offer ligger han där. Stackaren. Kraken. Den eländige varelsen.
Utan sitt afro, fladdrande i vinden. Lidande. Han sjunger ut sitt elände, men ingen lyssnar.


Ser ni omänskligheten i det hela?!
Som ett nyfött barn, oskyldig, men så lätt att ge sig på, så lätt att skada.
Som en naken och sårad man (fast utan snopp). Som en banan utan dess skal. Som en liten silvertejprulle ensam på schlagerfestivalens enorma jätte-scen. Som en Björn Gustafsson utan humor, en Brolle utan sexighet. En tjock Brad Pitt. En god tomat, en äcklig glass.

Det bara stämmer inte!

Det är inte som det ska vara, världen är sig inte lik!

Jag tror jag ska starta en facebook-grupp.

Jag fick MVG på tentan som är på fredag!

April april din dumma sill, jag kan lura dig vart jag vill!
Haha, gick du på den lätta? Liksom, hur skulle det gå till? Jag har ju inte ens gjort tentan än. Och så kan man ju inte få MVG på högskolenivå, det vet väl alla! Plus att jag nog kommer få U=underkänt.
Åå, så himla lättlurad!

En julklapp omsorgsfult inslaget av min käre far.
(OBS! Felstavning med flit)

Gonatt. Jag somnar för alltid och kan inte få tillbaka till icke-kursivt. Bajs.