Utan sitt afro, fladdrande i vinden. Lidande. Han sjunger ut sitt elände, men ingen lyssnar.
Ser ni omänskligheten i det hela?!
Som ett nyfött barn, oskyldig, men så lätt att ge sig på, så lätt att skada.
Som en naken och sårad man (fast utan snopp). Som en banan utan dess skal. Som en liten silvertejprulle ensam på schlagerfestivalens enorma jätte-scen. Som en Björn Gustafsson utan humor, en Brolle utan sexighet. En tjock Brad Pitt. En god tomat, en äcklig glass.
Det bara stämmer inte!
Det är inte som det ska vara, världen är sig inte lik!
Jag tror jag ska starta en facebook-grupp.
1 kommentar:
Vet du vad? Man kan köpa ståltråd rackarns billigt på claes olsson och göra ett eget afro genom att snurra det runt en rund pinne!
Skicka en kommentar